 |
Lyckad gayhelg i Åre
- å snart är det dags igen
[REPORTAGE - 010531] Redan på Gaytrain, partytåget upp till Åre, kändes det att Åre Scandinavian Gay Days skulle blir en hit. Stämningen hos alla medverkande var skön, förväntansfull. Corkys utsända såg med glädje att en hel del tjejer var på plats. Pionjäranda rådde, för första gången någonsin skulle man fira pride i Åre.
På Stockhoms central möttes vi av Missis Green och Ninotcha, två galaklädda värdinnor som underhöll oss under de dryga 8 timmar som resan tog. Konduktören bar Villiga People mustage, servitören i restaurangvagnen, som jobbat på de flesta partytåg, hade aldrig haft så kul. I barvagnen sjöng vi schlager, utanför fönstren flimmrade ett alltmer vinterklätt Sverige förbi.
Välkomstfest och Corky Cup
Väl framma i Åre möttes vi av ytterligare gäster, fler transor och välkomstfest på Werséns. Nya ansikten och förväntansfulla miner. Upp tidigt nästa morgon och dags för lite skidåkning. Corky Cup, slalomtävlingen, vanns av Rut Ärtsoppa (hm?) hon vann en resa för två till Åre. Då har hon redan sin resa klar inför nästa års Gay Days.
Lite senare, en välbehövlig after ski i Olympiahallen. Nana Dáquini sjöng så taket lyfte, slalompriser delades ut, musik, pjäxdans och öl, precis som det ska vara. På kvällen samlades de flesta på Tottebo bar för schlagerkväll. Kändes som om Häcktet flyttat till Åre. Lena Ph på storbilds-TV, återigen allsång, transorna nöp de små straighta bartendrarna i baken. Ingen ville gå hem.
På lördagsmorgonen skakade det ordentligt i benen. Vädret var inte det bästa. Det blåste rejält på skutan och det var endast liftarna i lågzon som var öppna. Men det är typiskt för Åre under januari månad. Snabbt ner till after skin. Olympiahallen är inte den mysigaste lokal man kan tänka sig. Pridepark goes hockeyrink. Taxibilarna körde skytteltrafik mellan after ski och Åres torg där de flesta bodde.
Djur i bur
Senare på kvällen var det fest på Bygget, Sylvester och Sylvia var värdar. Det var tänkt att tjejerna skulle festa loss på övervåningen. Tydligen var vi för få så det blev mixat. Corky tror snarade att man inte vågade dela upp den straighta publiken som var i majoritet, fast arrangörerna sa tvärtom. Stämningen var tyvärr inte den bästa denna kväll. Kulturkrocken blev kanske för stor för den inhemska befolkningen. Och i vissa lägen kände man sig som ett djur i bur. Att vissa gått till Bygget för att se på "spektaklet" stod helt klart och det tog ett tag innan alla vant sig. Fram på småtimmarna rockade det dock loss ordentligt och de flesta kunde slappna av. När gaydagarna i Åre blivit mer etablerade, när antalet gaybesökare är i majoritet, då kommer nog värmen att stiga ytterligare.
Inte många orkade åka skidor på söndagen. De flesta satt på något av byns caféer för frukostkaffe. Man hälsade på nya vänner och pratade om helgen som gått. På gaytåget hem konstaterade vi att hela resan kändes overklig. Tre intensiva dygn var snart över men några orkade hålla uppe stämningen i barvagnen. Alla var överens om att de skulle med nästa år. Corky ska det, absolut. Och alla som inte gör det säger vi bara - stackars!
|
|
