[ C O R K Y ] - Sinéad O'Connor sjunger irländsk folkm

[RECENSION - 030412] Min kärlek till Sinéad O’Connor började 1987 med debuten “The lion and the cobra”. Många plattor och konserter har det blivit genom åren - och en del skandaler förstås.

En sommarkväll för många år sedan i Montreal står jag och mina vänner i en evighetslång kö för att se henne uppträda. Ryktena börjar gå om att HON inte får gå på scenen eftersom hon har greppat sitt skrev vid en tidigare konsert. Sånt klassas som obscent beteende här. Men uppenbarligen var det bara snack för efter en stund står hon där; rakad skalle, iförd svart kroppsstrumpa. Vackrare än någonsin och sjunger passionerat om orättvisor, politik, kärlek – och lägger handen mellan benen.

Nya plattan är ännu ett steg i en ny riktning. Traditionella irländska folksånger, som Molly Malone och I’ll tell me ma. Och eftersom Sinéads röst är större än de låtar hon skriver är detta ett alldeles perfekt sätt att avnjuta henne på.