 |
"Då skulle djurvårdarna från Kolmården komma"
Varför måste man vara så kvinnlig jämt?
[KAMP - 040308] "Rak i ryggen Nicole, inte se ut som en säck potatis. Ihop med knäna, inte sitta som en karl".
"Och peta naglarna, för guds skull. Aja baja, SNUSK".
Det är som ett bårdmönster man måste passa in i. Oskrivna regler, som man som kvinna bör efterfölja. Va kvinna, kvinna! Annars får du blickar. Men fasen, ibland orkar man inte leva upp till den där kvinn-ligheten som förväntas utav en. Inte jag i alla fall.
Ibland ledsnar man på att gömma sina ofräscha naglar i knät, bara för att en snygg karl slår sig ner framför en. Ibland får man lust att breda ut som en riktig bonde på tågsätet och låta ena knät peka åt vänster å det andra åt höger. Pinka till sig ett ordentligt revir mellan knäskålarna, roffa åt sig lite golvyta och tvinga de andra tågresenäraren att sitta ihopklämda som sill på burk.
Man kanske skulle ta och bli lite småäcklig också. Vad säger ni om det killar? En tjej som vet vart skåpet ska stå. Pilla, peta, prutta lite. Inte så där överdrivet. Lite manligt sätt bara. Eller vad säger jag. Manligt är väl det sista det är, även om många män verkar tro motsatsen.
Vad sägs om en ljudlig rap? En kille skulle väl få applåder av sina polare, för den enorma basen. Högsta djungelrapen vinner. Vi tjejer kan inte gör annat än rycka på axlarna och vifta bort odören? och ursäkta hans beteende med att han är karl. Men om man som fin flicka skulle avfyra ett sånt varningsskott då? Huja mig, då skulle djurvårdarna från Kolmården komma med håv och bedövningspil. Spärra av med gultejp, gå inte närmre än tio meter, och för guds skull, ring era nära och kära och meddela att ni mår bra.
Okej, jag överdriver. Men nog fasen skulle folk tappa hakan om lilla späda jag från förorten, skulle "bramma" till med en mörk ljudvåg mitt på blanka dan. Utan promille. Utan nån som helst orsak. Bara "gagagagagammm" liksom. Grabbarna skulle fly en snuskig brud, en snuskig brud. Chock-tillstånd. Terapisamtal. Error error.
Ett ex till mig tog sig såna där "manliga" friheter. Som karl kan man ju göra det på ett helt annat sätt, utan att klassas som äcklig. Där va det "fanfar" varje dag efter middagsölen. Som nån jädra sångfågel. Typ Pavarotti, fast som kråka. En del killar verkar fan i mig sakna vett och ettikett.
Ursäkta språket. Ja jag är småaktig kanske. Ja jag är töntig, fjantig, barnslig. Och NEJ, jag tänder inte på män som rapar. Fan vad skönt att man gillar brudar.
Mamma har lärt mig att vara en fin flicka. Rrrrak i rrrryggen. Inte sitta bredbent. Inte lunka som en hel karl. "Du ser ju ut som om du har flyttat pianon hela dan". Det är så mycket regler för oss tjejer.
Enkelt, tänker ni karlar som kan pilla på snoppen som en annan pillar på luggen. Men tro mig, man blir lätt tokig när troskanten kilar in mellan skinkorna, och man inser att det finns inte ett jädra dugg som man kan göra åt det, eftersom det står hundraelva människor bakom en. Le, vänta och låt det skära in, flicka. Over and out.
|
|
