Vad är det som gör att man gillar en bok sådär extra mycket egentligen? Är det enbart litterära kvaliteter som avgör eller är det kanske den där speciella känslan som förknippas med boken ifråga. Precis som favoritlåtar väcker böcker minnen till liv och det var en nostalgisk fröjd att rota fram mina tio favoriter.

Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs
Dessa stjärnor utan svindel… Finns det någon flata som inte läst boken om dem?? Finns det överhuvudtaget någon som inte läst den? Orsaken till att den bara måste hamna överst här är ganska uppenbar. En tegelstenroman om radikalfeministen och överklassflickan som blir kära, ruskar om sig själva och sin omgivning och som får varandra på slutet. Det kan inte bli bättre. Äntligen fick alla flator och bitjejer en egen kultbok - på svenska. Bokens styrka ligger mycket i att dialogerna känns väldigt äkta och naturligtvis även i att upplägget är klassiskt. En Romeo och Julia för lesbiska fast med en 'happy end'. Själv sträckläste jag den - och jag minns att alla pratade om den. Vi stockholmsflator fnissade igenkännande åt alla miljöer - och alla mina straighta vänner upphörde genast att fråga mej om vad flator egentligen gör i sängen. Tack Louise!

Juliane och Jag av Inger Edelfeldt
När Kim går i 8:an börjar Juliane i hennes klass. De blir bästisar och bildar en hemlig orden för häxor och bestämmer att de ska gifta sig med varandra en dag. Deras vänskap är så stark att den blir allt som betyder något - tillsammans står de enade mot världen. Jag spenderade hela högstadiet med att längta efter en Juliane.

I väntan på liv av Marika Kolterjahn
Jag önskar så att den här boken hade funnits när jag var 14-15 år. Precis som med filmer som Fucking Åmål och Two Girls in love, så hade man verkligen behövt dem. Men denna bok är inte bara viktig - den skildrar på ett träffsäkert sätt den förvirring och frustration som gymnasietiden ofta innebär. Att känna igen sig ger kraft och mod.

Egalias döttrar av Gerd Brantenberg
En klassiker! En hysteriskt underbar bok där alla ”man” är utbytta mot ”dam”. I landet Egalia är det kvinnorna som har maktpositionerna. Männen tar hand om barnen och vårdar hemmet och sitt skägg förstås (som de lägger på papiljotter för att behaga kvinnor). En bok att läsa om och om igen - framförallt för alla lesbiska feminister.

Bilder av Lisa Alther
Under 60-talets politiska kaos i USA ser Ginny tillbaka på sitt liv med en upprorisk tonårstid, hippieliv i flatkollektiv och ett borgerligt äktenskap med en man. Men hon är inte nöjd utan bryter upp och går vidare iförd en t-shirt med texten ”systerskap är makt”. Läs och njut av bitsk humor, ironi och en samhällskritik som heter duga.

Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson
En självbiografisk berättelse som stannar kvar länge. Jeanette växer upp med en in till galenskap religiös mor som tror att dottern ska bli missionär. Istället för mission blir det kärleken till en annan kvinna som tar henne bort ifrån denna hemska tillvaro. Allt skildras med en svart humor som gör att bokens ganska tunga innehåll blir lätt att ta till sig.

Vid yttersta randen av Sarah Schulman
I New Yorks konstnärskretsar i slutet av 80-talet utspelas denna historia om Molly som ”håller på att bli homosexuell”, som hennes man uttrycker saken. Molly och Kate inleder ett förhållande och samtidigt som de försöker finna nån slags lycka skakas de av dödsbuden då deras vänner dör i aids. En sorglig, kraftfull och faktiskt rolig bok.

Kvinnofrukt av Rita Mae Brown
Rita Mae Brown har skrivit ett rejält antal böcker och Kvinnofrukt är hennes debut. Denna liksom hennes övriga romaner var före sin tid. Brown skriver med humor och en stor portion ironi om den stentuffa Molly som förför högstadiekompisen Leota för att sedan fortsätta med resten av New Yorks kvinnliga befolkning.

Kärlek i Europa av Birgitta Stenberg
Jag gillar Apelsinmannen och Spanska Trappan också, men den här är ändå bäst. Helt omöjligt att lägga ifrån sig när man förtrollats av Stenbergs självutlämnande berättelser från ett Europa på 50-talet då allt tycktes nytt och oupptäckt. Det spelar ingen roll hur många gånger jag tågluffat samma rutt som hon - det blir aldrig samma sak.

Röd Azalea av Anchee Min
Kina på 60- och 70-talen. Två unga kvinnor, som kämpar för att överleva känslomässigt i en värd som förbjuder deras kärlek, står i centrum. Det är jobbigt, smärtsamt men nödvändigt att ta del av Mins bok som berättar hur det var att växa upp i Maos Kina. Ingenting serveras inlindat i den sentimentalitet som ibland återfinns i självbiografier.

(Listan är tidigare publicerad i tidningen QX av Nenne Nestius).

DEBATTERA    |    TIPSA EN KOMPIS    |    MEJLA CORKY