Ani DiFranco -
indiedrottning med glöd

Tänk er en independent tjej i 20-30 årsåldern som själv producerar och ger ut sina skivor. En kvinna som har total koll på allt från omslag till försäljning. Lägg till en blandning av amerikansk indiepop, punk, folklore och en liten bit country. Egentligen är denna artist ganska omöjlig att likna vid någon annan, men vissa drag av Skuk Anansies aggresivitet och det punkiga hos Hole återfinns i hennes musik. Låt Corky få presentera Ani DiFranco.

Ani föddes och växte upp i Buffalo, New York, och är idag en 28 årig tjej som verkligen vet vad hon vill. När hon var 19 år lånade hon ihop 12.000 kronor och åkte till New York och hyrde en studio. Där spelade hon in och producerade sin första skiva som hon sedan åkte runt och sålde vid olika spelningar. Från att stå och sälja band vid turnébilens backlucka växte skivförsäljningen och därigenom blev hennes lilla skivbolag större.

Rättfärdig babe
Skivbolaget heter Rightious Babe, vilket har blivit ett uttryck för att beskriva kaxiga tjejer. Idag säljer hennes skivbolag även tröjor och affischer, till alla fansens stora glädje. Att hon är produktiv syns i hennes diskografi. Hittills har hon gett ut 11 skivor varav en är en EP och det på bara 8 år. Därmed är inte sagt att hennes musik är tunn och utan kvalitet, tvärt om. Hennes musik och stil är säregen och hon utvecklas ständigt. I januari släpper hon sitt 12:e album, Up up up up up up. (Recension i nästa nummer).

Ani DiFranco har en väldigt feministisk och politisk attityd, både privat och i sina sånger. Orsaken till att hon fortfarande håller sig till sitt eget skivbolag är att hon inte vill sälja sig eller tvingas till något som hon inte själv vill. För tro inte att hon saknat erbjudanden om kontrakt!

Queerqueen
Vem är nu denna tuffa tjej? Många känner igen henne som den bisexuella som gift sig men sin ljudtekniker Andrew. Ja, hon är bisexuell och det är, eller har aldrig varit, något hon hymlat med. I början av hennes karriär hade hon rakat huvud och massa tatueringar och många såg henne som någon sorts queerqueen. Och queer är något hon är. Två längre förhållanden har hon haft med tjejer. Men många flator tyckte att det var jobbigt att hon övergav det lesbiska lägret för en man. Framförallt att hon dessutom gifte sig med honom. Då började det vanliga syrliga snacket om att hon inte hade varit riktigt kär i tjejer eller att hon inte alls var kär i honom utan bara har svårt att komma ut som lesbisk.

Ani DiFranco är en av få som lyckas sätta ord på sin sexuallitet och som står för den. Det räcker med att lyssna på hennes texter som många gånger handlar just om bisexualitet. Hon skriver även om andra kontroversiella ämnen såsom en kvinnas rätt till abort och antirasism. Tyvärr har Ani DiFranco varit så gott som okänd här i Sverige. Några kanske känner igen henne från omslaget på de lesbiska tidningarna Curve eller Diva eller lyckats läsa någon liten undanskymd recension av hennes förra skiva Little plastic Castle, som kom i mars förra året. Men trots allt är hon en av de få independentsångerskorna som lyckats sälja flera hundratusen skivor. 1996 var hon på omslaget till Time Magazine och där utnnämndes hon till årtiondets Indiestjärna.

Konsert i Sverige
Hur kan det komma sig att så få svenskar känner till henne? Jo, hennes skivbolag har haft lite problem att nå ut i världen eftersom hon vill göra allting själv, ha superkoll. Tiden har inte räckt till. Men nu blir det kanske ändring på det. Den nya skivan, Up up up up up up, kommer att distribueras av ett bolag här i Sverige och förmodligen kommer hon hit i februari/mars för en konsert. Skivan finns också att köpa på vissa skivbutiker på Internet som svenska Boxman och amerikanska Amazon. Som grädden på moset är hon grammy nominerad för priset som bästa sångerska. Årets första tips från mig till er alla - provlyssna på hennes musik. Vill ni inte köpa grisen i säcken så finns det ett stort antal Real Audio filer att ladda hem från olika fanzines på Internet. Be a rightheous babe, vettja!

Jessica Nyström

Intimt med Ani på Studion

Ani DiFranco må vara okänd för den stora massan här i Sverige - men de som känner till och uppskattar hennes musik är definitivt av den hängivnaste sorten.

Konserten på Studion den 2 mars var slutsåld och publiken bestod till stor del av rocksugna flator. Och Ani och bandet infriade verkligen förväntningarna. Som liveartist är hon strålande och den energi som strömmar från den lilla trånga scenen var av sällan skådat slag. Hon och bandet var på ett strålande humör och Ani öppnade och avslutar konserten med en skämtsam presentation av sina musiker. Och hon introducerade sig själv på nasal sydstatsdialekt som Dolly Parton.

Entusiastisk publik
Hennes provocerande texter och lilla gestalt fyllde scenen. Ani DiFranco rev av låt efter låt. Många av låtarna kommer från de två senaste skivorna Up up up up up up och Little Plastic Castle. Det märktes att publiken gillade musiken, de flesta framme vid scenen sjöng med i sångerna och hoppade entusiastiskt i takt med musiken. Ani är den enda sångerska som kan se oskyldig ut och le sött medan hon sjunger "fuck you".

I början av konserten märktes det att hon inte var beredd på den lilla studion och närheten till publiken och senare under kvällen sa hon också att hon hade inte spelat på sådant litet ställe på flera år& Som vanligt hade hon med sig Andy, Julie och Jason på scen. Julie har för övrigt spelat en hel del med Indigo Girls. När Julie och Ani sjöng vacker stämsång tillsammans var det nog många som tyckte att de var det vackraste par man sett på länge på Studions scen. Efter spelningen kunde man beskåda Anis man, Andrew, bandets ljudtekniker, när han lufsade omkring på scen. En cool kille iklädd en tröja med texten "Im not gay, but my girlfriend is".

Recension

Så har Ani DiFrancos nya album UP UP UP UP UP UP kommit till skivhyllorna. Den har svept förbi skivrecensenterna på aftonbladet också såg jag. På Mega Skivakademin spelar de Ani flitigt. Kul, men mindre kul med tanke på att UP& kanske inte är Anis bästa skiva. Denna produktiva tjej, 12 album på 9 år, lyckas inte sålla bort de sånger som kanske skulle ha stannat i studion.

UP& är en bra skiva, men om man hört flera av hennes skivor så kan man ana att hon kan bättre. Men tro nu inte att denna är dålig, köp den. Hon har blandat allt från country till punk och svept ihop det hela med pop. Många bra lugna låtar finns på denna skiva. Den bästa är Up Up Up låten. Men jag tycker att den förra skivan Little plastic castle är ett strå vassare. Missa inte hennes sverigekonstert i mars för något som hon verkligen kan är live uppträdanden.

JN

Diskografi

UP UP UP UP UP UP (1999)
Little Plastic Castles (1998)
Living in Clip (1997)dubbel CD
More Joy, Less Shame (1996)
EP Dilate (1996)
Not a Pretty Girl (1995)
Out of Range (1994)
Like I Said (songs 1990-91) (1993)
Puddle Dive (1993)
Imperfectly (1992)
Not So Soft (1991)
Ani DiFranco (1990)